Nästintill varje dag hör jag människor som pratar om hur de ser på framtiden och har högt flugna drömmar. Jag tvivlar sällan på att de kan ta sig dit, men det krävs att man lägger ner sin energi på att hela tiden sträva mot sitt mål. Alltför många ger upp alldeles för lätt så fort som de springer på minsta lilla motgång. I många av de intervjuer jag har gjort med människor på min blogg har samtliga en sak gemensamt – de siktar oerhört högt – men ibland undrar jag om de vet vad som krävs.
Minns speciellt en intervju jag gjorde med en chef på ett lyckat eventbolag som under våren hade ett fantastiskt utbud av artister som besökte Norrköping. Han satt där i lugn och ro framför mig när han sade ”jag gillar att leverera sedan kunna snacka, inte tvärtom”. Efter att jag gick därifrån kunde jag inte sluta tänka på dessa ord som han hade sagt till mig. När jag sedan satte mig ner för att skriva ihop intervjun ville jag bygga på just dessa ord men han tyckte att det lät lite väl kaxigt att yttra sig så. Självklart anpassade jag mig efter hur han ville att jag skulle vinkla intervjun för att inte ställa till problem, men hans uttalande har legat kvar hos mig. Jag strävar efter samma sak – skulle aldrig vilja vara den som snackar om saker och ting hela tiden. Som aldrig kommer till skott.
Om ni lyssnade på Henrik Larsson som sommarpratade i somras, intressant lyssning på många sätt, men jag fastnar återigen för en sak han tar upp. Henke börjar prata om landslaget, de unga spelarna som inte tog chansen att peta honom och Zlatan när de huserade på topp i landslaget. De unga spelarna gav inte allt för att ta platsen i startelvan. Något jag kan känna igen mig i. Många idag snackar bara för att inte förstå hur mycket tid och energi det krävs att lyckas. Ingenting får lämnas åt slumpen utan allt måste vara uttänkt in i minsta detalj. Detta gäller inte bara för elitidrottare som Henke utan även för oss som strävar mot ett högt uppsatt mål. Allting har en mening, går det mot oss får man lära sig av motgången och bygga upp en styrka.
Men strävar verkligen alla människor mot att lyckas på något sätt och nå ett mål? Jag tror faktiskt att alla har något slags mål som man någon gång vill uppnå oavsett om det handlar om att få det där jobbet i sin favoritaffär eller få skriva för den där tidningen man alltid läst. Eller kanske få träffa sin stora idol, varför inte få drömjobbet man alltid velat ha. Målen kan vara olika men vägen att ta sig dit grundar sig i hårt slit ingenting annat. När man väl sitter där och är framme vid sitt mål tycker jag att man ska kunna vara stolt över allt man åstadkommit.
Inte vara den där som snackar om allt hela tiden utan verkligen lever upp till det man lovat. Precis som personen jag pratade med då i min intervju, ”först leverera sedan snacka”. Exakt den meningen kommer jag bära med mig. Den meningen kommer ingå i min vardag för allting har en mening.
Text av Marcus ”Slipsen” Åberg
Fika med Eleonore 